Skrivande och välmåendefotografering

I våras frågade min vän Oscar ifall jag ville vara med i hans projekt som handlade om välmåendefotografering. Jag fick välja någonting jag tycker om att göra på fritiden, och han skulle fotografera mig då jag gör det. Jag hade några alternativ, men valde skrivande. I och med det här fotoprojektet fick jag reflektera närmare över mitt förhållande till skrivande och hur det ger kraft åt mig. Det var en intressant uppgift, och jag fick fina bilder som minne. Just före vår fotosession råkade jag hitta min gamla dagbok, så den fick komma med på några bilder. Jag skrattade så mycket då jag läste den. Mitt liv var inte alltid så lätt, men det var komiskt hur snabbt mitt humör växlade och hur osencurerad min text var. Ena dagen var allt rosenskimrande och nästa dag var allt skit. Jag skrev också lite elaka saker, men det får man göra i en dagbok, eftersom ingen annan har rätt att läsa den. Skrivandet har tydligen hjälpt mig att få ordning på mina tankar, gett utlopp för mina känslor och byggt upp en positivare självbild. Jag har använt mig av metoder som att skriva listor på alla mina goda sidor (här var några: inget tråkigt sällskap, gillar att chockera, sprider inte och bryr mig inte så mycket om rykten), matdagbok, tidslinje, gjort upp mål, skrivit dikter, tolkat drömmar och till och med ritat en fin bild av mig själv. Wow. Så mycket jag glömt, men så roligt att se tillbaka på den lilla tonårstjejen, som var allt annat än felfri, men tuff på sitt sätt.

Förutom att det var intressant att se tillbaka på mitt eget tonårsliv så var det en bra påminnelse om vad tonårslivet innebär; kraftiga känslostormar och sökandet efter egen identitet i samspel med andra vilsna tonåringar. Skrivandet har funnits som ett verktyg för mig, för att bearbeta känslor på ett kreativt sätt. Det är fortfarande viktigt för mig, och jag kan känna glädje över att forma tankar till ord på papper. Då jag skriver kan jag glömma allt annat runt omkring mig.

Vad är ditt sätt att uttrycka dina känslor och tankar?

Foton av Oscar Lehtinen

Trygghet inom sex och relationer

Tillbaka efter en längre sommarpaus! Jag höll nyligen en föreläsning om det här ämnet, så tänkte skriva lite om det här i bloggen också; Vad innebär trygghet inom sex och relationer?

Trygghet är ett grundläggande behov, precis som närhet. Som barn har människan ett behov av närhet genom kontakten till föräldrar. Spädbarnet behöver känna trygghet genom hud mot hud-kontakt, genom att vårdaren håller bebisen i famnen och ger positiv respons, och också genom att vårdaren svarar på bebisens behov. Genom den kontakten utvecklas sexualiteten och förmågan att vara nära andra människor och bygga upp intima, kärleksfulla relationer.

För att utveckla trygga och kärleksfulla relationer behövs förmågan att känna trygghet inom dig själv. Med en stark grundtrygghet finns de bästa förutsättningarna för att relationerna skall bli mera långvariga. Samtidigt är det också viktigt att kunna släppa taget, ifall personen du har ett förhållande med vill göra slut, eller ifall du märker att förhållandet är dåligt för din hälsa. Både din egen och din partners grundtrygghet påverkar förhållandet. Ifall en person har en svag känsla av trygghet inom sig själv så kan det leda till att personen antingen klamrar sig fast vid andra eller tar känslomässigt avstånd. Vissa personer med skadad grundtrygghet kan också i ena stunden vara väldigt kärleksfulla, för att i nästa stund vara totalt kyliga. Det du kan göra på egen hand för att skapa en tryggare relation till dig själv är att lära dig hur din kropp vill bli berörd, vad som känns bra och vad som känns mindre bra. Viktigt att du behandlar dig själv med kärlek och aktivt försöker påverka sättet du ser på dig själv, rör dig själv och talar till dig själv. Sätt värde på dig själv.

Traditionellt talar vi om säker sex, då vi är skyddade från könssjukdomar och oönskad graviditet. Men tryggt sex kännetecknas också av att de som är inblandade känner sig trygga i situationen och vet att deras gränser respekteras. Då är det också lättare att slappna av. Det är en bra idé att fråga den andra innan du gör någonting som du inte är säker på att är okej för den andra. En princip är att ”nej betyder nej”, men det betyder inte nödvändigtvis att ett nej idag fortfarande är ett nej om en vecka. Ibland är du inte redo för någonting idag, men du kan vara redo för det om en vecka, eller så inte. Men ingen får pressas att göra någonting som den inte vill. Kommunikation är viktig då det gäller sex. Genom att diskutera saker och fråga den andra rakt ut, så kommer man längre än genom att anta saker.

Trygga kärleks- och sexrelationer kännetecknas av att du känner dig accepterad, omtyckt precis sån som du är och att du kan lita på personen du har en relation till. Du känner dig sedd, respekterad och får respons på dina känslor. Ni bryr er om varandras välmående och ger stöd åt varandra. Ibland kan en alltför stark trygghetskänsla i ett förhållande göra att du börjar ta den andra för given och inte längre anstränger dig för att visa dina bästa sidor. Visst är det fint att man kan vara sig själv, men genom att du tar hand om dig själv och behåller dina egna intressen, så behåller ni också spänningen i förhållandet. Var nära, men inte allt för nära. Kom ihåg att du och din partner är skilda individer som behöver behandlas med omsorg. Det kräver lite jobb, lite kompromisser och lite osäkerhet också. Alla behöver dessutom inte vara i ett förhållande för att känna sig trygga. Singelliv är precis lika mycket okej. Men människor mår bra av att ha nära relationer och dela fysisk närhet, med personer som känns trygga.

Fira allt som går att fira

Människor har väldigt olika attityd då det gäller firande. Vissa tycker att det inte behövs några högtider eller speciella dagar att fira. Andra går in för firande med hull och hår. Ibland kan också firande ge upphov till höga förväntningar, stress och gräl. Speciellt ifall det inom familjen eller parförhållandet finns olika sätt att fira eller inte fira.

Jag hör till de som älskar att fira allt som går att fira. Det betyder inte att jag alltid har lust med stora fester. Men på något sätt skall det firas. Speciellt födelsedagar, jul, nyår, påsk, vappen och midsommar hör till att fira varje år. Morsdag, farsdag, halloween och vändagen bör också firas åtminstone lite. Varför inte kvinnodagen också…Egentligen brukar jag ju varje fredag fira att veckoslutet börjar. Men usch vilken besvikelse ifall mitt firande inte går så som jag tänkt mig. Jag kanske inte fick fira med den jag ville fira. Eller jag kanske blev lite bortglömd på min födelsedag. Min besvikelse brukar ändå gå över ganska snabbt och jag firar så gott jag kan ändå.  

Mina tips gällande firande: Fira allt som går att fira, i stället för att låta bli. Det behöver inte innebära mycket pengar eller ansträngning. Kom också ihåg att det finns en gräns för allt det roliga, vare sig det gäller tårta, alkohol eller allt annat som kan ingå i firandet. Genom att fira lägger du värde på sånt som är betydelsefullt för dig, vare sig det gäller att spendera tid med nära och kära, äta god mat eller njuta av nåt extra. Genom att fira har du också alltid någonting att se fram emot och planeringen kan vara en del av glädjen. Men, bygg inte upp allt för höga förväntningar då det gäller andra personer som du vill att skall ta del av firandet. Inse att alla inte vill fira på samma sätt som du. Jämför inte ditt firande med andra människors firande (bara för att deras bröllopstårta såg så flott ut så behöver det inte betyda att deras fest var roligare än er). Inse att firandet inte alltid går som planerat. Vissa traditioner kan vara trevliga att hålla fast vid, men våga också kasta dig in i nya slags sätt att fira eller kompromissa för att göra någon  annan glad. Ifall du tycker att vissa traditioner eller högtider är fåniga så kan du hitta på egna dagar att fira.

Imorron börjar min sommarsemester och det kommer jag att fira!

Hur ser du på dig själv och andra?

En av mina favoritsagor är ”Den fula ankungen”. Jag brukar bli tårögd varje gång jag läser den för mina barn. Den beskriver så bra hur kritik eller mobbning kan leda till en dålig självbild. Men slutet är lyckligt, eftersom den ”fula ankungen” äntligen hittar gemenskap och kärlek, och inser att den är en vacker svan. Hur du uppfattar dig själv har mycket att göra med hurudan självbild du byggt upp på basis av andra människors respons. Har du fått mycket kritik från olika håll så påverkar det din självbild negativt. Vad du behöver är beröm och uppmuntran för att bygga upp en mer smickrande bild.

Det sägs att den är stark som inte bryr sig så mycket om vad andra tycker. Det stämmer till en viss grad, och för att uppnå den styrkan behöver du uppfatta dig som tillräckligt värdefull. Du speglar dig själv i andra människor. Du behöver bli sedd och bekräftad. Får du ingen positiv uppmärksamhet kan det hända att du till och med söker efter negativ uppmärksamhet. (Visserligen är behovet av uppmärksamhet individuellt och kan variera under olika tidsperioder.) Men hur bygger du upp denna styrka? Sök dig till människor som välkomnar dig och ger dig positiv respons genom kroppsspråk och ord. Säg ifrån ifall du upplever dig bli dåligt behandlad. Försök se dina goda sidor och uppmuntra dig själv. Alla har vi våra fel och brister. Vissa saker kan vi ändra till det bättre, men det skall komma av egen vilja att ändras. Är vi genuint nöjda med oss själva är vi ofta mer storsinta då det gäller andra också.

Själv tycker jag att kritik borde minimeras och att vi borde uppmuntra varandra så mycket det går genom positiv feedback. Klart att kritik också behövs ibland, då det är nödvändigt. Men det är värt att fundera över hur kritiken uttalas. Åsikter om andra kan utformas på ett vänligt och uppbyggande sätt. Och kritik som riktas mot handlingar i stället för personen i fråga blir mindre personliga.

Hur ser du på dig själv och andra?

Foto av Oscar Lehtinen

När är det dags att gå vidare?

Att göra slut på ett förhållande kan vara en smärtsam process. Men ibland är det början på någonting bättre. Den stora frågan är: När är det dags att gå vidare?

 Kännetecken på ett dåligt förhållande är att den andra gör dig mer ledsen än glad, ni verkar oförmögna att lösa era konflikter, ni vill olika saker i livet, du känner dig utnyttjad och du tappar bort din egen identitet. Det som i början kanske var spännande och roligt förvandlas till en mardröm, som du inte vet hur du skall ta dig ur. Andra kanske tycker att du borde gå vidare. Men det är lättare sagt än gjort. Jag säger inte att det är det bästa att göra slut så fort “honeymoon fasen” är över. Alla förhållanden innebär konflikter och motgångar. Ett långt förhållande kan skapa ett starkt band, när konflikterna övervunnits. Men ifall du märker att du börjar må psykiskt dåligt i en relation kan det vara dags att söka nya lösningar och ställa dig frågan: ”Varför är jag med den här personen?”. Den sista lösningen är att göra slut. En paus från den andra kan antingen göra att saknaden växer större, men den kan också få dig att inse lättnaden över att vara fri.

Det finns människor som styrs mer av förnuftet. Sedan finns det människor som styrs mer av känslor. Jag tillhör den senare gruppen. Så länge jag har känslor för en person så har jag otroligt svårt att göra slut, fastän jag vet att förhållandet inte längre är det bästa för mig. Jag vill också gärna tro gott om andra och hoppas att allt skall bli bättre. I vissa fall har jag till och med betett mig dåligt i hopp om att den andra skall göra slut på lidandet. Med tiden har jag ändå lärt mig att lyssna bättre till mina egna känslor då någonting är på tok, i stället för att tysta ner dem, för att jag så gärna vill vara med den jag är kär i. Jag vill inte slösa min energi på en person som inte ger mig tillräckligt uppskattning eller den kärlek jag förtjänar. Är personen i fråga inte villig att utvecklas och hitta på nya lösningar tillsammans med mig, så är den personen inte värd min kärlek heller.

Foto av Oscar Lehtinen

Kris efter kris

Då du sätter på TV-nyheterna eller öppnar tidningen kan det kännas som om en katastrof närmar sig. Samma känsla kan komma krypande då du öppnar sociala medier. Våld, epidemier, klimatkris, krig…

Jag känner ofta ångesten stiga då jag läser om allt hemskt som händer i världen. Samtidigt känner jag mig hjälplös och trött. Hur mycket jag än önskar att världen vore en bättre plats att leva i, så vill jag ändå leva mitt liv. Jag orkar inte gå runt och bekymra mig hela tiden. Jag vill njuta av de goda stunderna. Det har alla människor rätt att göra. Tyvärr är världen är inte rättvis. Vissa har det bättre och andra har det sämre. Vi måste kämpa för rättvisa, men fullständig rättvisa går aldrig att uppnå.

Människor har olika sätt att tackla ångestfyllda nyheter. Vissa flyr ifrån dem. Andra frossar i dem. Vissa förbereder sig inför en kommande kris. Andra upplever en katastrof som en omöjlig tanke. Vissa känner ett stort behov av att tala om sin ångest. Andra väljer att tala om sådant som får dem på andra tankar. Det finns inget sätt som är rätt eller fel. Vi bör välja det som känns bäst för oss själva. Men att möta sina känslor och acceptera dem är viktigt. Kunskap är makt och med måtta är det bra att vara förberedd på olika kriser. Precis som det kan vara bra att gå en självförsvarskurs, men knappast nån vits med att ständigt gå och oroa sig över att bli överfallen. Känner du att du börjar må sämre av att följa med nyheterna, så är det bäst att begränsa tiden du spenderar på att följa med aktuella händelser.

Att bidra till en bättre värld och hjälpa till i en kris kan vara till stor glädje både för dig själv och andra. Men du måste handla enligt dina egna styrkor och resurser. Det är dig själv du i första hand måste klara av att ta hand om.

Foto av Oscar Lehtinen

Vad innebär Alla hjärtans dag för dig?

Jag medger att jag älskar traditioner och högtider. Jag har lust att fira allt som går att fira. Varför känner jag då en sådan motvilja det här året då jag stiger in i en affär och ser hjärtformade ballonger och chokladaskar? Kanske för att jag inte känner mig älskad av någon på det sättet…det där romantiska sättet. Men bara för att jag själv känner mig svimfärdig av allt tjafs om kärlek så unnar jag andra att vara lyckligt kära.

Alla hjärtans dag kan vara deprimerande för dig som är singel. Å andra sidan kan det finnas ett pirr av förväntan på att åtminstone få en kärleksfull hälsning via sociala medier. Och varför inte fira med vännerna? I Finland kallar vi Alla hjärtans dag för Vändagen (Ystävänpäivä på finska). Det har alltså traditionellt varit en dag då vi uppmärksammar våra vänner. För vissa människor kan vänner och familj vara viktigare än romantisk kärlek. Dessutom tycker jag att du kan fira kärleken till dig själv också. Är du singel så kan du köpa en blomma eller en chokladask åt dig själv och hitta på nåt rikitigt mysigt och avslappnande, i stället för att hänga läpp.

Alla hjärtans dag har inte varit en romantisk dag för mig sedan jag separerade för fyra år sedan. För två år sedan firade jag ihop med min bästa kompis. Vi åt middag och sjöng olyckliga kärlekssånger i en karaokebar. Förra året firade jag ihop med barnen och åt hjärtformade bakelser. Det här året tänkte jag fira med mig själv.

Hur tänker du fira?

Glad Alla hjärtans dag!

Den gråa vardagen

Som en julälskare så brukar julen vara en tid då jag är på extra gott humör. December månad brukar vara stressing, men väntan på julen ger ork.  Efter jul och nyår brukar jag uppleva en slags melankoli. Firandet är över och det är dags att gå tillbaka till den gråa vardagen. Grått är det kanske ute också, eftersom solen inte syns mycket till och är det inte tillräckligt kallt börjar snön likna en sörja. Att gå tillbaka till jobb efter att ha sovit länge under julsemestern kan kännas allt annat än inspirerande. Så småningom brukar jag ändå komma in i rätt stämning för att ta itu med nya projekt, som att rensa klädskåpet och uppdatera inredningen. Den här månaden har jag också sett över mitt senaste nyårslöfte att satsa på relationer som ger positiv energi. Ganska bra har det lyckats faktiskt.

Det här nyåret gav jag inte direkt något löfte. Men jag har försökt uppehålla mina vanor som får mig att orka i vardagen. En ny sak att anpassa mig till har varit hemmatränande, eftersom gymmet har stängt tills vidare. Ett faktum är att alla restriktioner börjar kännas ganska irriterande. “Gör det bästa av situationen” har varit mitt motto. Ibland är det bäst att vara realistisk, och inte göra upp allt för stora planer, som ändå inte kommer att hålla. Att priorisera är också en viktig förmåga då det finns ont om tid, och energin är på låg nivå. Jag försöker också tillåta mig själv att vara lite lat. Ibland börjar jag jämföra mig med människor som framstår som riktiga energinknippen, men sen tänker jag att ”hallå Fanny, vad håller du på med? Alla människor är olika. Du vet själv vad som är bäst för dig.” Ibland känner jag också avundsjuka, då jag jämför mig med andra som verkar ha mer egentid, pengar osv. Jag vet att det är fullkomligt naturligt att känna så ibland, och då tröstar jag mig med att mitt slagord ”gör det bästa av situationen”.

Vad får dig att orka under vintern?

Lyx i vardagen

Har du tänkt på hur du behandlar dig själv, rör dig själv, talar till dig själv och ser på dig själv? Är du hård och kritisk…eller snäll och generös? Behandlar du dig själv som din bästa vän? Det borde du. Det är kanske inte alltid så lätt, ifall du vant dig vid att lyssna till den kritiska rösten. Men du kan börja med att berömma dig själv, ge dig en uppmuntrande klapp på axeln, framhäva dina bästa sidor och unna dig lite lyx i vardagen.

Hösten och tiden före jul kan vara stressig, speciellt som småbarnsmamma. Under vardagarna har jag sprungit från ett ställe till ett annat. Det som får mig att orka är framför allt familj och vänner, ett jobb jag trivs med, motion och att jag gör sånt jag tycker om och som känns viktigt. Också små saker i vardagen spelar stor roll. Jag brukar dricka mitt morgonkaffe i lugn och ro innan jag tar itu med vardagsbestyren. Jag brukar ta en varm dusch och slappa en stund på kvällen, innan jag lägger mig. En gång i veckan har jag spa-dag, då jag lägger ansiktsmask och hårinpackning. Om helgerna brukar jag unna mig nåt extra gott att äta och ibland köper jag ett gott vin. Jag tycker om att ha det fint och hemtrevligt runt omkring mig. Det är små saker som är viktiga för mig. Vardagslyx behöver inte vara dyrt och märkvärdigt.

Jag blev glad då BGA.fi kontaktade mig för samarbete. Jag fick välja några lyxiga produkter. Det blev en härligt stor handduk i turkost och en necessär i beige. Jag älskar att vira in mig i en stor handduk efter duschen, speciellt om vintern då det är lite kallare i mitt hem. Necessären är fin och kommer också till användning. Jag råkar nämligen ha samlat på mig en hel del smink, och är i behov av mer utrymme. Jag blev sugen på att välja allt möjligt fint, så jag hoppas på nya samarbeten i framtiden. Här kan du ta en titt på deras lyxiga sortiment.

Fina killar och tuffa tjejer

Min yngsta pojke som är fem år sade en dag ”Flickor är fina och pojkar är tuffa”. Jag förstår att det är helt naturligt för en femåring att fundera på såna saker, men det första jag tänkte var ändå att han säkert blivit hjärntvättad av stereotypsika tankegångar någonstans. Jag påpekade att flickor också kan vara tuffa och att pojkar kan vara fina. Jag sa lite skämtsamt: ”Du är ju så himla fin. Och jag är ju tuff, fastän jag är tjej”. Senare började jag fundera på om jag egentligen understöder hans påstående genom min fåfänga. Men bara för att vi vill vara fina utesluter det inte att vi också kan vara tuffa, och tvärtom.

Då vi växer upp från barn till vuxna så söker vi vår identitet, och då vi förstår vilket biologiska kön vi tillhör utvecklas också vår könsidentitet. Det finns olika sorts tjejer och olika sorts killar. Och personligheten ändras längs med åren, vissa ändras mer och andra mindre. Människor vill passa in och de som är annorlunda kan lätt bli utstötta och människor kan ha svårt att förstå sig på dem. Vissa inser att de har fötts i fel kön eller upplever sig vara icke-binära. Andra upplever att de bara inte passar in i sin egen könsroll eller lever upp till omgivningens förväntningar.

Visst finns det biologiska orsaker till att pojkar och flickor är lite olika. Men jag vill påstå att killar kan vara väldigt känsliga, fastän de kan verka hårda på utsidan. Och att tjejer kan vara tuffare än killar på många sätt. Vissa killar är väldigt fåfänga, medan vissa tjejer inte bryr sig så mycket om hur de ser ut. Dessutom kan någon som verkar mjuk ha en tuffare sida, medan en person med ett tufft yttre kan vara mjuk inuti. Alla har rätt att få vara sig själv och bli accepterad som sådan. Låtsas du vara någon annan än den du är så kan det orsaka stark ångest.

Upplever du att du kan vara dig själv? Om inte, vad kan du göra för att påverka situationen?

Foto av Oscar Lehtinen