Lika, men ändå olika

Människor är alla som läser den här texten. Vi har alla så mycket gemensamt, men ändå är vi alla olika. Vi har en tendens att vilja indela oss enligt kön, ursprung, hudfärg, sexuell läggning osv…men fastän jag och min finlandssvenska bekant båda är kvinnor, med liknande ursprung och hudfärg, så kanske vi inte har mycket mer gemensamt. Jag kan i stället hitta mer samhörighet med en man som har mörk hud och annorlunda ursprung.

Rasism är någonting som varit på tapeten i medier den senaste tiden, efter att en afroamerikansk man blev dödad av polisen i USA. Det var inte första gången det hände. Ännu ett hatdåd som exempel på hur människor blir olika behandlade enligt deras hudfärg. Varifrån kommer hatet? Alla människor har fördomar, vare sig vi vill det eller inte. Men vi kan kämpa emot våra fördomar. Till en viss mån måste vi kunna sortera våra tankar, och då vi möter en ny människa dyker lärdomar, erfarenheter och minnen upp. Ett ganska vanligt exempel är att många byter till engelska om de talar till en person som ser utländsk ut. Ändå kan det ju hända att personen i fråga är född i Finland, har blivit adopterad eller har en finsk förälder. Folk kan också vara nyfikna och vill veta varifrån du kommer om du ser exotisk ut. Jag kan tänka mig att det är irriterande att ständigt bli utfrågad och behandlad som en främling. Jag har på nära håll fått följa med hur det är. Mitt ex har en finsk mamma och en afrikansk pappa. Han talar bättre finska än jag, vilket ofta väckt häpnad. Men alla reaktioner som inte är illa menade är okej. Då jag däremot hört honom berätta om händelser då han blivit utsatt för rasism, så har det skurit i mitt hjärta. Elaka kommentarer och alla möjliga föraktfulla antaganden om honom som inte stämmer. Bara på grund av hans hudfärg. Mitt äldsta barn har också blivit medveten om att han ser annorlunda ut. Han har fått elaka kommentarer ibland, men inte i samma mån som hans pappa fått då han var liten.

Som finlandssvensk har jag också upplevt fördomar och hat, även om det hänt väldigt sällan. Då har hatet inte varit riktat mot min hudfärg, men mot mitt språk. Vanligare har det ändå varit att höra smått föraktfulla kommentarer som ”svenska folket är det bättre folket” eller ”stolta finlandssvenskar”. Faktum är att jag hemma aldrig har hört ett ord om att jag borde vara stolt över att vara finlandssvensk. Det uttrycket har jag lärt mig av finskspråkiga. Själv ville jag inget hellre än att tala mitt eget modersmål, men också lära mig finska och vara en del av det finska samhället.

Jag önskar att världen skulle bli en mer fördomsfri plats, och att vi skulle möta alla människor med respekt. Rasism och hat mot folkgrupper eller olika minoriteter uppkommer ofta av frustration mot någonting som är okänt eller som inte går att nå, och därför flyttas hatet mot en folkgrupp/minoritet. Personer som upplever sådant hat inom sig borde bearbeta sina känslor och söka hjälp för att få reda på vad den egentliga orsaken till frustrationen ligger. Hat och våld är aldrig en bra lösning.

Foto privat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s